Upplands Väsby (Runby)

Halt, lerigt, tekniskt och helt underbart.

Adress: Sök på Lövstavägen och parkera vid skolan och idrottsplatsen på vänster sida, gratisparkering finns. Det går också att åka så långt det går på Lövstavägen till Runby koloniområde och starta där.

Underlag: Mestadels skogsstigar och dagen till ära väldigt gyttjigt. Ett par kilometer på vanliga motionsspår med grus/bark i början och slutet.

Höjdmeter: ca 140 m (Suuntoo ambit 2)

Längd: ca 9 km (Jag böjade vid koloniområdet så jag missade första sträckan)

Betyg:

Hur ansträngande: 6/10

Naturupplevelse: 5/10

Tekniskt: 7/10

Märkning: 8/10

Mitt betyg: 8/10

Spår:

15 km svart/vit

10 km grön

9 km gul/vit (elljus)

7,5 km blå

2/3 km (Spåras vintertid men då utan "öglan", elljus) 

Runbyspåren.

Fick ett tips om 10 km's slingan i Runby. Jag hade ingen aning om detta spår trots att jag bor i närheten och har jobbat i Väsby i tio år. Jag har även sökt information på kommunernas hemsidor uan att hitta detta. 

På Väsby kommuns hemsida står det bara att det finns ett spår som är 2,1 km utan backe och 2,9 km med backe i Runby (DÅLIGT!), detta har gjort att jag inte ens brytt mig om att åka dit då jag föredrar lite längre spår.

Väl på plats börjar spåret som de flesta andra "vanliga" motionsspår, jag startar nere vid koloniområdet där Lövstavägen tar slut så jag börjar några hundra meter innan den riktiga starten, joggar på i ett till synes tråkigt spår med elljus, men så plötsligt pekar den gröna och den svartvita pilen rakt ut i lervällingen i skogen och ett underbart spår tar vid, underbart för mig skall jag kanske tillägga, jag som gillar när det är lerigt, backigt, tekniskt och eländigt, trail med andra ord. 

Jag är i det närmaste lyrisk och kommer på mig själv med den "förbjudna tanken" att det kanske bitvis är lite för lerigt till och med, jag var nära att tappa skorna ett par gånger då jag trampade igenom, men så är det också i skrivande stund 22 november och solen har visat sig ungefär 1 timme senaste månaden, Jag kan tänka mig att spåret är som bäst i slutet av sommaren om det varit en torr och fin sådan.

Jag imponeras också över den väldigt bra markeringen, enda stället som fallerar lite och gör att det inte blir en fullpottare är sträckan där det gröna spåret går helt ensamt, dels är det lite för långt mellan markeringarna och dels syns dom väldigt dåligt så här i mörka november, mycket bättre fungerar det så länge spåret hänger ihop med det svartvita för dom markeringarna bryter av mycket bättre.

Spåret är inte jättekuperat men det kommer ett par ganska rejäla backar mellan 5 och 7 km.

Jag tog det väldigt lugnt och fick verkligen jobba för att inte sjunka ner till anklarna i lera så tiden blev måttligt imponerande men detta är inget spår att ta rekord i.

Börjar som vilket annat motionsspår som helst.

Sen händer det grejer :-)

Stenar och rötter.

Lera!

Väldigt halt på bergen.